Uppförande av osynlig kopia av Hagia Sofia i Vårby Gårdy gård i skala 1:1
Hagia Sofia i Istanbul
(grekiska: den heliga visheten), Ayasofya, Sofiakyrkan, f.d. kyrka, sedermera moské, sedan 1934 museum för bysantinsk och osmansk konst i Istanbul, Turkiet. Den byggdes 532–537 som kristendomens förnämsta kyrka av kejsar Justinianus I efter ritningar av arkitekterna Anthemios från Tralles och Isidoros från Miletos. Byggnaden räknas som den bysantinska arkitekturens främsta och konstruktivt djärvaste byggnadsverk. Över det väldiga kvadratiska centralrummet reser sig en kupol med diametern 32 m och med hjässan 64 m över golvplanet. Mot öster och väster är rummet tillbyggt med flera kupolförsedda absider. Väggarna är rikligt utsmyckade med olikfärgad marmor och mosaiker. Efter turkarnas seger över det byzantinska riket och övertagandet av Konstantinopel blev Hagia Sofia 1453 ombyggd till moské och de omgivande fyra minareterna restes. Byggnaden har sedan dess haft ett stort inflytande på islamisk arkitektur.
Uppförande av osynlig kopia av hagiasofia i vårby gård i skala 1:1
”Vi skall inte göra en kyrka och inte heller en moské eller ett museum. Vår uppgift är mycket svårare. Vi skall göra Hagia Sofia som ett virtuellt konstverk – en skenbild eller illusion – av Hagia Sofia i skala 1:1. Verket skall alltså ge oss en upplevd illusorisk bild av den berömda byggnaden, som i sig förenar element från olika religioner och kulturer,
något som blir verkligt först i vårt öga.”
Karl G Gardell präst St Mikaels församling Vårby gård
”Det är inte ett sagoslott eller ett förborgat verk som skall byggas eller installeras och inte heller en dunkel värld. Ayasofya är inte någon fantasibyggnad utan ett historiskt verk, civilisationernas sinnebild. Ayasofya har varit de olika kulturernas centrala, vitala plats.”
Galip Bozkurt imam och samhällsplanerare
”Som en kommentar till riktiga Hagia Sofia bör rummet ligga i fokus. I en värld där händelser och fysiska rörelser sker allt hastigare är kanske rumsupplevelsen en av den sista och viktigaste kontemplativa möjligheterna som finns kvar.”
Mats Fahlander arkitekt
” människorna kommer att bedöma henne, inte efter hennes magnifika historia, utan efter vad hon är idag. Det tror jag att Hagia Sofia klarar av och hon kommer att växa med uppgiften.”
Mehmet Kaplan stadsplanerare
”En plats där den som vill se byggnaden, ser den genom sin kunskap, fantasi och förståelse. Den är en spegling/hägring mellan de geografiska punkterna Istanbul och Vårby gård. En möte mellan kulturer och språk, där igenkännande och delaktighet är grundstenar i byggnadens fundament.”
Bo Samuelsson konstnär
Hagia Sofias arbetsgrupp bildades i januari 2003.
Projektet i Vårby gård handlar om mötet mellan den arabiska och nordiska kulturen men också om mötet mellan kristendom och islam, konst och arkitektur. Byggnaden i Vårby gård gestaltar syntesen i dessa möten. I projektet Hagia Sofia i Vårby gård arbetar vi med olika sätt att synliggöra byggnaden för betraktaren.
Framför den synliga Hagia Sofia i Istanbul uppförde vi tonsättningen av byggnaden. Stycket spelades av fyra stycken Neyfjöjtister efter arrangemang av Peter Netterlund kyrkomusiker i St Mikaels församling Vårby gård.
Arbetet fortsätter med att uppföra Hagia Sofia i Vårby gård till , en plats där man kan se det osynliga.
Hagia Sofia-gruppen
Mats Fahlander. arkitekt
Galip Bozkurt. imam och samhällsplanerare
Mehmet Kaplan. projektledare och stadsplanerare
Bayram Akan. egen företagare
Peter Nätterlund. kyrkomusiker i Svenska kyrkan
Marianne Sautermeister. kyrkoherde
Karl G Gardell. präst
Bo Samuelsson. konstnär
se vidare
Hagia Sofia i Vårby Gård Dokumentation i pdf
Hagia Sofia i Vårby Gård Pressklipp
Hagia Sofia i Vårby Gård Framträdanden
Hagia Sofia i Vårby Gård Bilddokumentation
Hagia Sofia i Vårby Gård Tonsättning