På Forum i Stockholm har Jörgen Gassilewski och Bo Samuelsson iscensatt en installation med titeln ”Statyer”. Den är genomförd med närmast dandyistisk och vek elegans, och målningarna direkt på den vita väggen ger associationer till pastell, puder, David Hockney.
Bo Samuelssons förra utställning beskrev en fiktiv måleres utvecklingsväg genom den hela svårgripbara instutition som det så kallade konstlivet utgör.
”Statyer” fullföljer och raffinerar ett liknande tema.. Också här är utgångspungten en frånvaro, för det vi ser är ett slags tvådimensionella projektioner och fantomer av tre skulptörers arbeten, försedda med konstkritiska kommentarer och magiska signaturer: Arne Jones, minimalisten Don Judd och den fiktive Hans Jagh. Var och en representeras av en skulptur, en text, en färg, en kroppsdel och en blickpunkt. De blandas i ett intrikat spelsystem, byggs samman och översätts till acrylmålningar som reproduceras till stora cibachromefotografier I stället för sensmoral utvecklar sig en labyrintisk komplikation utan slut. Det är konceptuell och fenomenologisk skolastik i Marcel Duchamps anda; en besläktad lidelse för att med androgyn elegans bestämma konstverkets natur. Och projektioner, optiska förskjutningar och lek med dimensioner är just Duchamps metod, som i hans hermetiska målning ”Tu`m” med skuggor av ready mades (och en kroppsdel - handen!). Men det är bara en av trådarna i statyernas rotsystem.
Så upplöses säsongen i en av vårens mest extrema och tankeväckande utställningar.
Peter Cornell
Förkortad version av recension från Expressen